Skillnaden mellan samlare och hoarder

samlare

Skillnaden mellan en hoarder och en samlare kan stundtals vara hårfin. I detta inlägg hittar du en del saker som du kan hålla utkik efter om du tror att antingen du själv eller någon av dina bekanta kan vara i riskzonen.

En av skillnaderna mellan hoarding och normalt samlande är att man som hoarder tvångsmässigt köper och samlar på sig sådant som man egentligen inte vill ha överhuvudtaget. De som lider av detta kan ofta också känna av att de gör fel i det ögonblick då de införskaffar sig någonting nytt. Trots detta så förtrycker de antingen denna insikt eller är oförmögna att tygla sig själva att gå vidare med sina tvångstankar.

En annan tydlig indikator på att man snarare är en hoarder än en samlare är också om man inte har någon som helst ordning i sitt samlade överhuvudtaget och om man har alltför starka emotionella band även till de mest underliga av saker. Som ett exempel så är det inte något konstigt med att koppla emotionella känslor till gamla Star Wars-gubbar som du lekt med som barn, men det är konstigt att ha liknande känslor för alla sorters leksaker, även om du egentligen inte har någon riktig anknytning till dom, mer än att du råkat stöta på dom där och då.

Om du till viss del kan känna att någon av det vi talat om möjligtvis kan passa in på dig, så behöver detta dock inte per automatik betyda att du är en hoarder. Det är först när nog många olika saker börjar peka mot att du nog skulle kunna vara en det som det är dags att dra öronen åt sig och fundera över din situation. I dessa fall kan det vara bra att snabbt som attans gå igenom allt det du samlat på dig under årens lopp och rensa ut så mycket du bar akan, om inte annat för att testa dig själv en aning. Om du själv känner att du har svårt att komma till skott så finns det tack och lov de som är specialiserade på denna typ av uppgift, och som man med framgång kan vända sig till för att få hjälp att rensa ut och organisera upp saker och ting. För din egen skulle så rekommenderar vi dig att agera innan saker och ting gått alldeles för långt och har de tråkigt nog redan gjort bör du istället ta kontakt med sjukvården, för att på så vis få hjälp genom antingen medicinering eller psykologiskt behandling, och i vissa fall både och.